söndag 7 juli 2013

SKÄRMFLYG


  
Sekunderna innan mitt tandemflyg.



På väg att bogseras upp av båten, vi nådde till slut en höjd av 1000 meter.



På väg ner mot landning, detta gick ju bra!


Niklas är ju en dedikerad skärmflygare men inte förrän idag har det blivit av att jag provat. Det är inte rädsla som har gjort att det dröjt så länge utan mer timing. Men nu fick jag ett presentkort på ett tandemflyg i födelsedagspresent och då blev det också av att det bokades in. Idag var det äntligen dags, väckarklockan ringde tidigt och sedan begav vi oss mot Mora. Jag var inte ett dugg nervös, det kändes bara bra. Jag vet inte om jag är den första nybörjare som nånsin bett instruktören välja akroskärm i stället för vanlig, jag ville ju ha lite skoj och spänning på vägen ner!

Att till slut hänga där uppe på 1000 meter var totalt avkopplande och bara skönt, det var inte ett dugg otäckt. Utsikten över Dalarna var fantastisk och jag fick en helt ny bild av landskapet. Vägen ner var behaglig och jag fick faktiskt som jag ville där på slutet med lite kill i magen också.

Visst kommer det bli fler flyg, men troligen bara tandem. Jag har inte tålamodet som behövs för att ha egen skärm och ägna timme ut och timme in med att invänta rätt vindar, och ibland behöva åka hem efter en hel helg trettio mil bort utan att ha fått flyga en enda gång. Men som sagt, jag dyker gärna upp som gubben i lådan om förutsättningarna är dom rätta, och betalar för bekvämligheten att få ha en rutinerad kille med som sköter utrustningen! Enklast vore förstås om Niklas ordnade licens för tandemflyg, jag ska puffa för det!


4 kommentarer:

  1. Underbart Elin! Bra gjort och det verkar ha varit en upplevelse som gav mersmak!
    Sol och varmt i södern just nu. Härligt! Lilla O växer så det knakar! Storebror käkar bär för fullt om dagarna... Sommaren är bäst!
    Må så gott, vi hörs snart igen!
    Kram Anna

    SvaraRadera
  2. Hej Elin! Det ser så ljuvligt ut när du eller någon annan glider fram där uppe "bland molnen". Förstår att utsikten måste varit fantastisk, jag älskar att se saker ovanifrån, älskar kartor. Men jag skulle inte vilja sitta där. Min häjd "rädlsa" har blivit påtaglig med åren. Hade aldrig tänkt på att jag inte var förtjust i höjder förrän jag stod på en bro över Zambezifloden och såg min då kompis och numera man hoppa bungy. När jag stod där på bron kände jag hur det liksom började kittla i mina vader och det spred sig sakta upp i benen. Senare så har Sydney bron gjort det samma när jag tänkt att man kansek skulle prova att klättra på den. Så nej jag har gett upp allt så sådan, eller inte gett upp bara insett att det inte är för mig. Helikopter och flygplan är dock helt ok älskar att flyga och se saker fårn ovan men måste bara känna att jag har fotfäste så att säga.
    Den där drinken ska jag ta och prova när vi får det varmare. Just nu är det mera glöggväder än drinkväder. Fast kanske den kan vara god att använda ihop med bubbelvatten för att få lite smak på. Finns inget utbud alls utav smaksatt vatten här.
    Ha det så gott!
    Kram Anette

    SvaraRadera
  3. Hej cooling! :) Härligt att läsa om din tandemflygning och din lycka över detsamma. Det är nästan så att jag får lust att ge mig upp i skyn efter att ha läst ditt inlägg. Låter härligt att glida fram där uppe högt i det blå och vad roligt att det gav mersmak. :)

    Ha det fortsatt gott vännen!

    Kram Lotta

    SvaraRadera
  4. Wow, vad läckert! Det här skulle jag vilja testa. Vart vänder man sig om man pröva?
    Skulle vilja ge min dotter den här upplevelsen i present!

    Härliga bilder. Dalarna är underbart. Kan tänka mig hur det är att se det från ovan.

    Stor kram!

    Lotta

    Ps. några bra boktips? Jag stod i pocketshop på Arlanda och blev alldeles förvirrad av alla böcker. En man som heter Owe höll jag i...många tycker den är jättebra. Har du läst den? Kram

    SvaraRadera