Äntligen är barnens godiskalendrar klara. Jag hade hoppats kunna smita undan detta i år, att barnen skulle nöja sig med varsin chokladkalender, men det gick inte för sig. Det är ju egentligen roligt att fixa deras kalendrar, problemet är bara att jag alltid är ute i sista stund. Jag brukar normalt sitta natten mot den första december och slå in alla små paket, men i år fick det bli den första. Barnen får öppna sitt lilla paket när dom kommer hem ikväll.
Tänk att man blir sentimental till och med av denna syssla. Jag ser tillbaka på de år då jag fyllde de små paketen med Moro, Pink, Pineapple Lumps, Squirts... Men numera blir det hederligt svenskt godis.
Åå jag vill också ha sånna kalendrar! Men jag kan inte brodera. Finns de att köpa tror du?
SvaraRaderaDet finns många olika kalendrar att köpa, men det är kanske inte så vanligt med broderade. Du får väl flirta lite med nån som kan göra ett par stycken åt dej!
SvaraRaderaKlara har min gamla, och Emils har hans fd faster Pernilla gjort åt honom.
Nostalgi. Har en känsla att jag har knöte månge paket på den ena kalendern. Kul att se att den är bevarad.
SvaraRadera