fredag 3 juli 2009

Hopp



Vår elvaåriga son är mycket modigare än jag! Å vad det killar i min mage när han hoppar från tians trampolin, det är något jag aldrig har vågat göra. Men även om det känns i magen och jag blir lite lätt orolig så är jag förstås omåttligt stolt över honom!

Det är inte bara när det gäller trampolinhopp som han är modig, han är en väldigt tuff kille (i positiv bemärkelse) i övrigt också. Jag är övertygad om att den barndom han haft -med föräldrar som släpade en ganska hemkär och förändringsskyende pojke till andra sidan jorden-har haft stor betydelse för hur han har utvecklats. Jag är enormt stolt över den oräddhet, som i kombination med grundtrygghet, självförtroende, intelligens, lugn och sunt förnuft gör honom till en riktig skatt. En skatt på väg mot tonåren och allt vad det innebär, det ser vi redan tecken på.

Den här killen kan i alla fall gå hur långt som helst, det är jag övertygad om. JA det är skryt och JA jag står för vartenda ord av det!

3 kommentarer:

  1. Ja ni kan vara MYCKET stolta över honom! Han är hur go som helst! Jag tror inte ni gjorde fel som flyttade. Men jag är jätteglad att ni är tillbaka. Modiga föräldrar och modiga barn!
    Cool bild det där när han hoppar. Det där hade jag aldrig vågat.

    SvaraRadera
  2. Man har rätt att skryta...! Man blir ju så överumplad var gång man får barn.. vad man lyckats åstadkomma. Man tror ju liksom inte att det ska bli en fullt fungerande människa av den lilla varelse man alstrat, men det blir det... klart man förundras över allt de lär sej och klarar av!
    Konstnärer skryter och är så malliga över sina verk.. musiker likaså... varför skulle då inte en mamma få skryta över sina barn.. den fulländade skapelsen hon lyckats bringa till livet! Go ahead and skryyyyt hur mycke du vill!!!

    SvaraRadera
  3. Coola killen! Det är inte klokt vad de börjar bli stora ... Skryt om dina härliga barn, jag skryter om mina! :-)

    SvaraRadera